Direktlänk till inlägg 8 maj 2012

Jag har varit på bio okväll.

Av Mailis Oskarsson - 8 maj 2012 21:46

Simon och ekarna

Han är inte som andra pojkar. Framför allt passar han inte in i sin fars, Eriks (Stefan Gödicke), bild av hur en pojke från arbetarklassen bör bete sig. Erik vill att Simon ska lära sig slåss, utföra fysiska arbetsuppgifter (hugga ved) och lattja med jämnåriga vänner. Istället läser han böcker om upptäcktsresor och historia och sitter för sig själv i sin noggrant dekorerade koja i en vacker ek vid havet. Han fantiserar om främmande platser och ser molnen förvandlas till kameler. Dessutom är eken hans vän, den talar till honom.

Men han är en ambitiös pojke, vilket uppmuntras av hans kärleksfulla mor Karin, spelad av Helen Sjöholm. Vi får veta att han på eget bevåg cyklat in till stan och sökt in på ett fint läroverk och trots pappans muttrande får han börja där. Men skickas iväg med uppmaningen att aldrig glömma var han kommer ifrån, nu när han ska frottera med snobbarna. Fast det finns ju trots allt förhoppningar om att han ska skaffa några riktiga vänner.

Och det gör han genast när han träffar Isak (Karl Martin Eriksson), en judisk pojke från ett välbärgat hem. Nazismens vindar blåser redan starkt i Europa och de äldre pojkarna i skolan är på Isak. Men en käftsmäll från Simon (som skulle gjort hans pappa stolt) sätter åtminstone tillfälligt stopp för det och sedan är pojkarna oskiljaktiga.

I Isaks hem stöter Simon på lyx han inte är van vid; det är spännande att åka hiss, han beundrar alla de vackra exotiska föremålen, fascineras av den glittrande kristallkronan och klinkar på flygeln. Men allt är inte guld och gröna skogar i Lentovs hem. Isaks mamma stannar på sitt rum av rädsla för nazisterna de flydde från i Tyskland, hon har uppenbarligen ett ömtåligt psyke. Pappan Ruben är dock både älskvärd och stabil och kanske framför allt intellektuell och kulturellt intresserad.

När Simon exalterat berättar om alla nya upplevelser för sina föräldrar besvaras det med kärleksfulla frågor från mamman, men avundsjuka och griniga kommentarer från pappan. Men oförutsedda händelser (nej, jag tänker inte avslöja vad) för familjerna närmare varandra och i Isak finner Erik den son han drömt om, han har fallenhet för snickeri och han struntar gärna i böckerna till fördel för fysiska aktiviteter. Gapet mellan Simon och hans far blir dock allt större och Simon tyr sig mer och mer till Ruben i vars finkulturella värld han trivs bättre.

Och så är det ju det där brevet på tyska som konstiga faster Inga har, det där som inte är översatt och där Simons namn återkommer…

Allt sker med Andra världskriget som fond, även om kriget inte märks av särskilt mycket – den svenska sommaren är lika vacker som vanligt, med klarblå himmel, glittrande vatten och glada pojkar som leker däri. Och självklart belyses även antisemitismen som Ruben och hans familj utsätts för.

Sen tar kriget slut och Bill gör entré. Det är nu krigets konsekvenser kommer upp till ytan, när berättelserna om krigets hemskheter sprider sig även till den svenska landsbygden och judar som räddats från dödslägren dyker upp i den närmsta omgivningen.

Allmänt

Dela

Gun

8 maj 2012 22:51

Missade filmen när den gick här hos oss. Synd för jag tror den var bra. För det var den väl??
Kram gun

http://anthilias.bloggplatsen.se

Mailis Oskarsson

9 maj 2012 20:05

Den var absolut sevärd!!

Lambergsfrua

9 maj 2012 17:44

Nu blir jag riktig sugen på att se den filmen. Den verkar ju riktigt bra.
Regnigt och grått här idag, men vi har i alla fall +11.
Stor kram,
Lambergsfrua

http://lambergsfrua

Så kan det gå!

Kommentarer (0)

Av Mailis Oskarsson - 5 juni 2017 11:19

Skäller du ut ditt barn om det pruttar bland folk? Eller väntar du tills ett bättre tillfälle och berättar lugnt och sansat varför man inte gör så? Den här historien som en mamma har delat med sig av tycker jag är ett superbra exempel på varför man...